El Perrito – det är jag

Ska man komma någon vart med sina språkstudier, då behövs praktik. Så tänkte Gunilla Jörgensen, när hon som 52-åring hade börjat läsa spanska på Komvux. Hon tog ledigt från jobbet, hyrde ut lägenheten i Göteborg och lånade en lägenhet på Mallorca. Skulle jobba med spanskan i sex månader.

Stortrivdes och började tänka på att byta Göteborg till Palma. Arbete gick nog att ordna, hade tidigare jobbat inom hotell och restaurang, det borde vara användbart. Men övriga saker var svårare att ta ställning till. Som vännerna i Göteborg, sättet att leva och uttrycka sig. Och tryggheten som Sverige stod för.  Mycket funderande för och emot.

Under en promenad i Bellverparken mötte hon en person med något som såg ut som gröna småkvistar under armen. Praktiserade spanska och frågade – vad är det där? Vildsparris!   sektfest-och-Xama-053-1024x768

Då kom beslutet, jag flyttar. Sålde lägenheten, sa upp sig, hade lite pengar på fickan och började på nytt. Fick jobb på en bar. Efter några månader hörde hon att Café Camilla var till salu. Kunde det vara något?

”Inte själv, måste ha någon med mig. Hittade en kompis och köpte caféet 2007. Fullkomligt älskar livet nu, jobbar fem dagar i veckan, träffar massor med folk och har mycket att göra.”

Mat har alltid varit ett intresse, men Gunilla har aldrig haft det som yrke. Lagar nu all mat från grunden. Och serverar hela dagen. Maten ska inte vara okay – den ska vara bra och god. Annars är Gunilla inte nöjd.

Hundar är ett fritidsintresse och när hon slutar jobba, blir det nog en egen hund igen. Alla hundar som kommer till El Perrito får en godisbit, vilket resulterar i att många hundar drar med sig sin ägare till caféet. På en vägg hänger fullt med bilder på hundar – stamgästerna.

När Gunilla kommer hem från jobbet tycker hon att det är skönt att vara själv och pyssla om sina växter på terrassen. Där trivs massor med blommor samt oliv- och citronträd.  Äta frukost i sängen och lyssna på P1-morgon är något hon också gillar. Det som kan vara jobbigt är att klockan ringer klockan 6 varje arbetsdag.

”Nu är det här livet, tänker inte skriva några cv:n mer”

Fotot med Gunilla till vänster är taget av Morgan Skantz

Lämna ett svar

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS