Spaniens tre stora problem

Torg Mallorca

När Internationella Valutafonden, IMF, listar världens ekonomier efter storlek kommer Spanien högt upp.

På en 14 plats.

I EU ligger Tyskland, Frankrike och Italien före. Spanien är med andra ord en viktig ekonomisk aktör på den internationella arenan.

Därför förvånar det inte att IMF är särskilt oroat för hur landet ska manövrera sig ur den djupa kris som coronaviruset har skapat.

En oro som bottnar i det spanska näringslivets struktur och landets stora skulder efter den finansiella stjärnsmällen 2008. Som tvingade spanska staten att skuldsätta sig hårt.

Skulderna först.

Spanien hade i slutet av 2007 en statsskuld som uppgick till 36 procent av landets samlade produktion av varor och tjänster (BNP). När coronaviruset slog till hade skulden vuxit till 100 procent beroende på alla stöd som landet tvingades till under de svåra åren efter 2008.

Statsfinanserna är därför betydligt svagare inför de påfrestningar som nu möter landet. Ett läge som kommer att begränsa hjälpinsatserna.

Sedan till näringslivets struktur.

Typiskt för det spanska näringslivet är att små och medelstora företag dominerar bilden. Nackdelen är att de ofta saknar de riktigt stora företagens ekonomiska styrka. För lite pengar i kassan, när krisen nu är här.

Och därmed en ökad risk för utslagning.

IMF lyfter också fram landets stora beroende av turismen som en riktig akilleshäl, när länder stänger sina gränser. Den svarar för 15 procent av BNP. I Sverige står turismen för 3 procent.

Så i coronans spår blottas tre stora problem – försvagade statsfinanser, många företag som inte klarar en lång kris och ett alltför starkt beroende av turism.